Betong och nya sanningar

Regnet smattrar mot rutan, så denna dag har tillbringats inomhus. Äntligen lite bloggtid! I början av veckan hade vi tekniska problem med nätbutiken och då de löstes så gick antennen till trådlösa internet sönder, men nu är jag på G igen.

Ulkona sataa, joten tämä päivä olemme olleet sisällä. Vihdoinkin hetken blogiaika! Meillä oli teknisiä ongelmia nettiputiikissa alkuviikosta ja kun se asia saatiin kuntoon, meni internetantenni rikki kotona, mutta nyt sekin on korjattu.

Det är många i bloggvärlden som gjuter i betong nu och det har jag också prövat på. Jag nappade ett tips i Allers att använda en liten spetsduk för att få mönster i betongen. Resultatet av första gjutningen var so-so (speciellt kanten blev väldans ful), men skålen duger väl till fågelbad, halvt gömd bakom nån buske kanske? Jag har beställt en bok i ämnet via en jultidningsförsäljare, så till våren är jag kanske lite duktigare...

Monet blogimaailmassa tekevät betonitöitä, niin minäkin. Allers-lehdestä sain idean käyttää pienen pitsiliinan, joilla saadaan kuvioita betoniin. Ensimmäisen betonityön lopputulos oli so-so (esim. reuna on tosi ruma), mutta kulho ehkä kelpaisi linnunkylvyksi vaikki puoleksi piilotettu puutarhaan? Olen tilannut kirjan betoniaskartelusta, joten keväällä osaan ehkä tehdä asiat paremmin...

Betonggjutningen blev av därför att det lämnade lite betong över då vi göt fast naturstenarna som vi radat vid vår nya gång till terrassen (gången var ju försommarens stora utomhusprojekt). Lilleman kunde naturligtvis inte låta stenarna vara ifred, så lösningen blev att cementa fast dem.

Betonikulho tuli tehtyä vain siksi, että vähän betonia jäi kun kiinnitimme luonnonkivet betonilla uuden terassipolkun ympäri. (Polkuhan oli alkukesän suurempia ulkotöitä). Pikkumies ei tietenkään voinut olla siirtämättä kivet edes takaisin, joten ratkaisu oli betoni.

Dessa bilder är tagna en gråmulen dag för ett par veckor sedan, så färgerna återskapas inte riktigt rätt. Både antikstenarna och gruset skiftar i rött, det är inte så jämngrått som det ser ut på bilderna...

Nämä kuvat on otettu pilvisenä päivänä pari viikkoa sitten, joten värit eivät kerro koko totuutta. Sekä antiikkikiveissä, että sorapolussa on punaisia vivahteita.

Framför terrassen planterade vi efter mycket funderande rosor på vardera sidan om trappan.

Stamwell nånting...? En gammaldags ljusrosa ros, som blommat tacksamt hela sommaren och hösten. Nästa år växer den säkert till sig och täcker brädväggen bakom.

Terassin eteen olemme istuttaneet ruusuja, rappujen molemmin puolin.

Stamwell...jotain? Vanhanajan roosanvärinen ruusu, joka on kukkinut tosi ahkerasti koko kesän ja syksyn. Ensi vuonna ruusut varmasti kasvavat niin isoiksi, että ne peittävät 'lautaseinän'.

På ena sidan av terrassen planterade vi två Louise Odier rosor, som likaså blommat i många veckor. Nu då vi äntligen har fått gräsmattan att växa upp runt sten- och grusgången, har jag börjat fundera på att vi borde ha anlagt rosor åtminstone längs med grusgången också...Så nästa år är det mycket möjligt att nån får ta fram spaden igen ;).

Terassin toiselle puolelle olemme istuttaneet kaksi Louise Odier ruusua, jotka nekin ovat kukkineet syksyyn asti. Kun uusi nurmikko nyt on kasvanut tiheäksi sora- ja laattapolkun ympäri, olen ruvennut miettimään, että meidän olisi pitäny laittaa ruusuja ainakin sorapolkua pitkin myös...Ensi vuonna, joku saa taas tarttua lapioon ;).

Jag har också fått utmaningen att berätta 10 sanningar om mig själv från bloggvännerna Livet på Vestergård och Rosor och Kaprifol. Nu kom jag på att jag gjort en liknande utmaning tidigare här så för att skona er från allt för mycket text så lägger jag bara till några nya sanningar...

1) Det som har ändrats sedan senast är att jag sedan två veckor inte är vårdledig längre, utan är tillbaka på mitt vanliga jobb där jag jobbar (minst) 80 %. Nu gäller det alltså att kombinera jobb, företag och familjeliv på ett smidigt sätt...Nätbutiken fortsätter precis som tidigare, det är ju J som sköter allt det dagliga jobbet med att ta emot varor, packa, fakturera och skicka. Jag gör mitt jobb för nätbutiken på fritiden och så har jag jobbat in massor i förväg de sista månaderna jag var ledig.

2) Blogga ska jag göra fortsättningsvis också, då det finns tid och ork. Jag har massor av saker att blogga om nu, och det är så irriterande då tiden inte räcker till.

3) Lillisen är inskolad hos dagmamman och det går riktigt bra och storasyster är ju på dagis där hon trivs som fisken i vattnet.

Och själv tycker jag att det är roligt att få träffa alla trevliga jobbkompisar igen och vara en del av en större arbetsgemenskap.

4) MEN visst kommer det en dag förr eller senare då jag måste bestämma mig för vad jag ska bli då jag blir stor ;). Dubbeljobb blir väldans tungt i längden...Men vad göra då man befinner sig i den lyckliga (?) situationen att man har två jobb som man tycker om?

Utmaningen skickar jag vidare till alla bloggvänner som inte hunnit göra den redan. Om ni vill och hinner naturligtvis!

Olen myös saanut haasteen ihanista blogiystävistä Livet på Vestergård och Rosor och Kaprifol, tarkoitus olisi kertoa 10 totuutta istestäni. Nyt muistin, että olen tehnyt samanlaisen haasteen ennen, tässä. Jotta ei tulisi liikaa tekstiä nyt, lisään vain muutamaa uutta totuutta...

1) En ole hoitovapaalla enää. Kaksi viikkoa sitten aloitin taas vanhassa työpaikassani, jossa teen (ainakin) 80 % työviikkoja. Nyt pitäisi siis taas yhdistää työtä, perhe-elämää ja omaa yritystä. Nettiputiikki jatkaa niin kuin ennenkin. J:hän hoitaa päivittäisiä työtehtäviä niin kuin tavaran vastaanotto, pakkaaminen, laskutus ja lähettäminen. Minä teen sitten työosuuteni vapaa-aikana ja viimeiset kuukaudet hoitovapaudesta, olen tehnyt paljon töitä etukäteen.

2) Bloginkin meinaan jatkaa, aina kun jaksan ja aikaa on. Minulla on paljon asioita, joista haluaisin kirjoitta blogissa nyt, ja on tosi harmittavaa kun aika ei riitä.

3) Pikkuveli viihtyy hyvin hoitotädin luona ja tyttöhän tykkää olla päiväkodissa.

Minustakin on kiva tavata taas kaikki vanhat työkaverit ja kuulla isompaan työyhteisyyteen.

4) MUTTA jossain vaiheessa, minunkin pitäisi päättää mitä minusta tulee isona ;). Onhan se tietysti raskastakin tehdä 'tuplatyötä', mutta mitä tehdään kun ollaan niin onnellisessa (?) tilanteessa, että on kaksi työpaikkaa, josta tykkää?

Lähetän haasteen eteenpäin kaikille blogiystäville, joita eivät ole vielä tehneet sitä. Jos haluatte ja ehditte tietenkin!